Operationsberättelse

Jag skulle infinna mig på Proforma klockan 12, konstigt nog så var jag inte ett dugg nervös, visst pirrade det lite i kroppen men det gick inte att jämföra med hur nervös jag var på väg till konsultationen för då var jag verkligen ett darrande vrak.

 

Vi hade 15 mil till Stockholm, vi åkte ganska tidigt eftersom Mr. Engström först skulle checka in på hotell Alexandra, lämna bagage och parkera bilen och så.. Vi promenerade till Proforma från hotellet eftersom det ligger så nära och kom fram ungefär 20 minuter för tidigt. Behövde bara vänta i 5 minuter sedan blev jag invisad på mitt rum, hade bett om ett singelrum och det fick jag, skönt! Mr. Engström följde med mig in, jag fyllde i hälsodeklarationen, bytte om till morgonrock och tofflor och läste igenom infomappen jag fick. Jag var fortfarande helt lugn, jag märkte att Mr. Engström var lite rastlös så jag sade att det var okej att han gick, jag ville ändå vara ensam ett tag innan operationen. Tiden gick och det hände ingenting, jag löste korsord, läste tidningar och sedan kom äntligen Örjan in och ritade på mig. Vi hade bestämt 350cc men jag ville gå upp till 375cc, vi hade mailat om det men han trodde att det skulle bli för stort på mig. Han mätte min bröstkorg igen och till min lycka så skulle han försöka klämma in 375. När han gick så sade han att det skulle dröja mellan 1-1½ timme innan det blev min tur, jag var den näst sista att opereras den dagen. Jag bäddade ner mig under en filt och somnade en stund, vaknade av att en sköterska kom in och gav mig lite piller, fick sedan gå och kissa, sätta på mig en skyddsmössa och gå in i operationssalen. Själva sövningen hade jag sett fram emot, tycker det är så skönt att ligga på britsen och bara försvinna bort i en dimma. Operationssköterskorna var hur gulliga som helst och dom fick mig att känna mig trygg.

 

Helt plötsligt låg jag på uppvaket, hur pigg som helst, mådde varken illa eller hade ont. Då tänkte jag att det här var ju verkligen inte så farligt. Det första jag frågade var vilken storlek det blev, Örjan hade lyckats klämma in 375, fan vad glad jag blev över det. Blev inrullad på mitt rum, sms:ade Mr. Engström att han kunde komma och hälsa på. Jag låg i sängen ungefär en timme sedan kände jag att jag behövde resa på mig, satte mig försiktigt på sängkanten men kände genast att det inte var så bra. Sade till Mr. Engström att nu kommer jag snart svimma och att han skulle ta emot mig, då kom en sköterska in och hjälpte mig att lägga mig igen, jag var helt genomblöt av svett, kände hur det rann mellan brösten (har jag aldrig känt tidigare så det var ju en liten lycka, haha..). Kritvit och senare askgrå i ansiktet lyckades jag gå på toaletten, blev chockad hur grå jag var i ansiktet, såg ut som ett lik faktiskt. Jag stapplade tillbaka till rummet och låg i sängen, kollade på tv och sms:ade med vänner och var riktigt pigg faktiskt. Nattsköterskan såg hur pigg jag var och gav mig all nödvändig information redan på kvällen och natten så jag slapp vänta på morgonen.

 

Jag vaknade klockan sex dagen efter och för första gången ringde jag på klockan till sköterskan eftersom jag inte kom upp ur sängen själv, gick på toa och klädde sedan på mig. Det gick bra att klä på mig men jag kunde inte knäppa byxorna. Var så pigg så jag till och med sminkade mig. Åt frukost och sedan kom Mr. Engström och hämtade mig, bokade tid för återbesök och sedan åkte vi hem.

 

Jag har haft ont men inte jätte ont, jag trodde det skulle göra sjukt ont men detta var faktiskt en ganska lätt match och jag är så glad att jag äntligen är opererad. Och att det blev 375, hade det blivit 350 hade jag blivit besviken över storleken.

 

Är sjukt nöjd med hela vistelsen på Proforma och sköterskorna Eva och Emma var helt underbara!